Mina barn 2004








Illustrationer Matilda Salmén

Så här löd Astrid Lindgren-juryns motivering för valet av ”Joy och önskeburken”, som vinnarmanus i Rabén & Sjögrens manustävling 2007:
”Vissa böcker gör en lite lyckligare, Joy och önskeburken är en sådan. Det är en glädje att få träffa den sjuåriga Joy och möta hennes tjocka pappa och mamma nakenmodellen, liksom hennes syskon och kompisar. I Joy och önskeburken möter vi en vanlig, ovanlig värld av idag, konsekvent sedd ur ett barns eget perspektiv - osentimentalt, drastiskt och allvarligt på ett osedvanligt roligt sätt. Och alltihop skrivet på ett språk som dansar fram med korta steg och snabba vändningar”.

I uppföljaren ”Joy och snigelriket” undsätter Joy och hennes vänner de fredlösa sniglarna, en räddningsaktion som får konsekvenser. ”Sniglar är levande varelser precis som vi. De måste få leva, fast de är fula och äckliga”, menar Joy. Bokens handling koncentrerar sig också runt den sociala dynamiken i Joys kamratkrets, med svartsjuka och kamratstödjare som mobbar, och känner ånger.
Så här skriver Dag Hedberg om ”Joy och snigelriket” i VLT:
”Denna andra kapitelbok om Joy, hennes familj och kompisar, är fylld av vardagliga händelser och upptåg. Tonen är harmonisk och jag kommer mig ofta på att sitta och mysa åt de många träffsäkra detaljerna som bara den som lever nära barn kan uttrycka”.

I ”Joy och hockeykillarna” lackar det mot jul, krubban vandaliseras och de störiga hockeykillarna i klassen misstänks. Alla tjejer i klassen är kära i hockeykillarna, trots att de skrynklar ihop kärleksbreven som de får och skrattar åt dikterna i dem.
I bokens nyckelkapitel kan till sist flickorna i julklubben och hockeykillarna mötas, med lekens hjälp.

Förläggar- och redaktörsarbetet har gjorts av skarpögda Maria Skymne och Sofia Hahr för "Joy och hockeykillarna" och Marie Augustsson och Lotta Roos för de två första böckerna i serien.

*

2007
Joy och önskeburken

2008
Joy och snigelriket

2009
Joy och hockeykillarna







Jo

S